Hajken
Idag är det dags för den jättesuperduperstora hajken som vi har övat inför nu så länge. Vi dagisfröknar vill bara att ni ska veta exakt vad som gäller, så även om vi har haft möten och träffar om hajken så ser planerna ut så här:
1. Anders - tänk på att man inte förlorar bara för att man inte kommer först. Om man hittar alla kontroller är man jätteduktig!
2. Anders T. - Det kan kännas jobbigt att vänta på Anders men bli inte ledsen för det. Ta med dig snuttefilten till växlingsområdet så kommer det gå bra. Dagisfröken Gunnar kan ha hand om snuttisen sen när du springer.
3. John-Are - Tyvärr får du inte springa så länge men istället får du springa ditt snabbaste. Bra va?
4. Isak - Det kommer vara mörkt ute så om du blir rädd, krama ett träd, det gör inte så mycket att det tar lite tid - du kommer ändå vara ute i skogen länge. Sen kan du, om du vill, stoppa ner en liten Barbie i fickan och ha med dig om du skulle bli rädd.
5. Mathias - Nu är det kanske inte så många som springer samtidigt som du längre, men då kan du tänka så att ju snabbare du hittar alla kontroller, desto snabbare får du träffa dina dagiskompisar!
6. Pål - Vi har pratat om det här tidigare, på vuxendagiset springer alla barn väldigt väldigt fort, och det gör att det är svårt att säga en exakt tid som Mathias kommer in. Så måste det få vara Pål. Tänk på det. Men tänk på att ta med dig ficklampan.
7. Michal - Om du måste fråga någon om vägen - tänk på att göra det på svenska. Du kan faktiskt svenska för det har vi ju övat på.
8. Michal S. - Här i Sverige ser skogen annorlunda ut än hemma i Tjeckien men kartan ser likadan ut. Följ kartan om du blir osäker och kom ihåg att hitta alla kontroller!
9. Mathias M. - Du vet ibland, när du vill springa för att du har massor av spring i benen, fast vi har vilostund, brukar vi fröknar säga att du får lugna ner dig lite. Idag tänker vi inte säga det, du får springa ditt allra allra fortaste!
10. Petr - Det är aldrig roligt att vara sist men på den här hajken är det det finaste - att få springa sist. Tänk på det när du väntar innan start!
Lycka till pojkar, vi finns alltid i närheten och tänk på att det bara är en lek!
/Dagisfröknarna
Pål
I helgen som var sken solen jättejättemycket och det var nästan lika varmt som det är på sommaren. Det var väl härligt? Nu är det inte lika varmt och många av er har klagat hos oss fröknar så vi har varit tvungna att plocka fram både vantar och mössa åt er här på dagiset! Det är tur att era föräldrar har skickat med det!
Idag är det Påls tur att berätta om sig själv och vad han gjorde innan han hamnade på vuxendagiset. Varsågod Pål!
Hej.
Jag heter Pål. Min pappa kan spöa alla era papper för min pappa är millitäär. Han är stoor åck starck ocxå!! Inan ja börja po vuxändagisät var jag me min pappa på hans dagis - armen! Där lärde jag mej stå rak i rygen, att kåma i tid och at alltid avläga en OBSLÖSA när jag komer till dagis. En OBSLÖSA stor för
Orjentering - kul!
Bevackningsåmråde - vad man ska vackta
Sett att tillkala chäf - hur man ropar på dagisfrökän
Lösen - de hemlia lösenordet
Öppnande av äld - när man leker pangpang!
Ställning - åftast klätterstälningen
Avlösning - när dagisfröken blir avlöst av en anan fröken
Här e två billder på mej:
Jivackt!
/Pål
PS! Kåm altid i tid! Sånt e vicktit! DS.
PS ijen. Ja har svårt å bestäma mej - fyra olika tjejor har fråga chans på mej - vem er snygast? Rösta genom at skriva en kåmentar. Tjejj 1 er lengst til vänster. DS igän.
Sandlådor
Barnen på vuxendagiset har fått en ny sandlåda. Vuxendagiset saknade faktiskt sandlåda under lång tid. Barnen klagade eftersom de kanske ska springa runt i en massa sand i sommar. Då behövde de öva på det innan. Det förstod fröken Gunnar. Efter mycket tjat, gnäll och t.o.m. ett och annat vått öga snickrade fröken Gunnar ihop en sandlåda. Det har grävts många tunnlar och byggts många slott i den, men nu ska den bytas ut mot en nyare och lite större sandlåda. Det är ju så ibland, man behöver lite omväxling. En del av barnen kommer säkert att sakna den gamla sandlådan. Därför åkte Vuxendagiset till sandlådans nya hem vid Hemfosa tågstation och tog en bild på den. Här är den:
Någon har redan hunnit leka med den och ritat en fin teckning ovanför där Gunnar har skrivit sitt namn så man vet vem som har gjort den.
Här är en bild på den nya sandlådan:
(Barnen har fullt upp med att inviga den och hann inte posera för kameran)
Jakten på den perfekta geggamojan fortsätter med den nya lådan!
Gula löv!
I fredags sprang pojkarna en bana på kvällen. Det var lite oroligt innan för vi visste inte om vi skulle hinna både Bolipompa och springningen. Det är roligt att springa på kvällen. Det är spännande när det är mörkt, men en del blir rädda. I fredags var det en otäck skog och flera barn blev rädda och vågade inte springa runt. Men Erik tyckte det var jätteroligt och efteråt fick han ett gult löv av metall för att han hade hittat runt. Bra Erik! Isak fick också ett löv, men det var i en annan färg. Eriks löv var lite finare, men det spelar ju ingen roll. Det var ju jättemånga som inte fick något löv alls, så Isak var också jätteglad.
Isak
Hej alla små dagisbarn!
Idag har det hunnit bli Isaks tur att berätta om sig själv! Vi dagisfröknar vill passa på att tacka för den här veckan också - ni är verkligen de goaste dagisbarn som finns! Åh vad vi tycker om er alla!
Hejj hejj! Dett är jag, Isak-Fisak!!
Jag vil bara brätta om mej åck min fammillj. Jag kommär från Småland. Där är alla släckt med varrandra! Det är därför jag äer som jag är säjer min mama och papppa. För att ni ska försto så har jag en billd med mitt släcktträd på:
Der ser ni att mina föreldrar var hallvsyskån och att min farmor, farfar, mormor och morfar var syskon alla. Det är smart, säjer mamma, för då har mann släckten sammlad. Fiffickt!
Nu ska jag hemm och se på Disnydax! Jag lengtar till mondag när vi får vara på vuksendagiset ijän!
For salg!
Som ni vet är vårt vuxendagis ett lite ovanligt dagis. På de flesta andra dagis så är alla barn svenska och kommer från Sverige. De flesta i vårt vuxendagis kommer också från Sverige men vi har några som är lite annorlunda; vi har norrmän, tjecker, schweizare och så Isak. Idag är det i alla fall John-Ares tur att skriva lite. Varsågod John-Are!
Hei barnehagevenner!
Det er meg, Jonn-Arree! Jeg vil selge mine My Little Ponysar! Jeg har en hel kolleksjon av dem og min favoritt er de begge skjønnhetssalonerna dere kan se lengst nede på bildet. Det er kjempemorsomt å leke med dem og det er det desidert beste måtet å bli lykkelig!!
Jeg ønsker 1000 penger for hele samlingen men jeg kan tenke meg byttehandel mot for eksempel en tråbil (Isak! Jeg er veldig interresert av din tråbil!!!).
kjempeklemmer!!
/Jon-Ådre
Skriv en kommentar hvis du vill kjøpe dem!!!
Fröken-orientering
Precisionsorientering uppfanns för länge sedan för att barn och vuxna som råkat ut för en olycka eller nåt också ska kunna vara med och leka. Eftersom man springer lite olika fort om man har haft lite otur så spelar det ingen roll hur fort man springer. Istället ska man försöka lista ut vilken kontroll som är den rätta. Det är svårt att förklara vad det egentligen går ut på, men det är säkert lätt när man försöker.
Precisionsorientering är tyvärr inte så omtyckt av de som bestämmer i orienteringsvärlden. Det är synd, för det är den form av orientering som har störst chans att få räknas till de olympiska lekarna - och där vill ju alla vara med!
Precisionsorientering uppfanns alltså för att funktionshindrade också skulle kunna vara med och orientera. Samtidigt uppfanns en annan form av orientering som riktar sig till de sinnesslöa. Den heter sprint. Man hittade på den för att också de orienteringslöpare där hissen inte går hela vägen upp ska kunna vara med och springa utan att komma bort hela tiden.
Sprint-grenen är nu den gren som de som bestämmer tycker är viktigast, fast det säger de ju inte. Det bara märks i de val som man gör. Att de som bestämmer tycker bättre om sprint än om annan orientering kanske säger mer om deras egenskaper än om något annat.
Den första helgen i maj är det precisionsorientering i Södertälje. Några från Vuxendagiset kommer kanske att delta.
Utflykt igen!
Barnen har tyckt att det har varit roligt att åka på utflykt under våren, och de har skött sig så bra varje gång, därför bestämde fröknarna att Vuxendagiset skulle göra en påsk-utflykt. Barnen tyckte det var jätteroligt och fröknarna tyckte det var bra med en prov-hajk inför den stora hajken.
Här är några bilder från ditresan:
Springa länge
Tomas sprang fortare än de andra, men blev rädd när han blev ensam och kramade ett träd - precis som han har lärt sig att man ska. Bra Tomas!
Vid några tillfällen kände barnen sig osäkra på var de var, men efter att de kramat träd ett tag så kändes det bättre. Då kunde de fortsätta.
Några gånger blev barnen ledsna och oroliga när de var vilse. Då räckte inte träden till. Fröknarna fick komma och lugna barnen och visa vägen innan de kunde fortsätta själva. Men det var bara några gånger. Barnen klarade sig själva nästan hela tiden! De är så duktiga!
Om man springer jättelångt så får man ibland lite extra uppmärksamhet. Det betyder inte att man är viktigare än någon annan. Den här gången sprang Petr tillräckligt långt för att uppmärksammas lite extra. Här ser vi honom närmast kameran. De två andra pojkarna på bilden är bröder. De var också jätteduktiga.
Många var trötta efteråt, men tröttast av alla var nog en kompis till Vuxendagiset, Johan H, som bor i Uppsala. Efter två timmars springande hade han kommit nästan lika långt som de som kommit längst, men sedan tröttnade han lite. Här är en bild på honom i hans fina dagisdräkt och sovluva efter springningen.
Träning
Imorgon ska vi träna inför hajken som vi ska på i nästa månad. Jag har lagt en jättejättejättesvår bana åt er som ni ska springa så fort ni bara någonsin orkar! Tidigare har ni fått springa på ängar där ni har sett alla kontroller men den här gången har jag gjort det ÄNNU svårare - nu måste ni lära er att springa på stigar!
Banan har också dubbelt så många kontroller mot vad den brukar, så om ni klarar det här är ni verkligen duktiga! Jag och dagisfröken CG och dagisfröken Vanheden kommer vara där om ni skulle bli rädda eller springa vilse.
Skalan på kartan är 1:10 000 - så om ni ser något som är pyttelitet på kartan så är det 10 000 (ni vet - "katten musen, tio tusen") gånger större i verkligheten! Så tänk er för när ni är ute och springer!
Vi samlas vid Chassiporten klockan sju (det är när lilla visaren är på 7 och den stora på 12) så tar vi trampbilarna tillsammans dit. Isak fick förresten en ny trampbil i födelsedagspresent och vill visa upp den, så här är Isak och hans trampbil:
/Dagisfröken Kari
Sitta still
Pål visar ett runt-vägval. Anders S (höger) håller med, men John (mitten) tycker att rakt på ser snabbare ut.
Björn och Anders T är koncentrerade medan de ritar i sina vägval. Titta så söta de är.
Utflykt!
Isak förbereder sig innan start.
Några av pojkarna efteråt (med chokladmedaljer).
Hajk
Nu är det snart dags! I slutet av april ger vi här på Vuxendagiset oss ut på hajk. Då ska vi bo i tält tillsammans, springa snabbt, vara vakna hela natten, äta ärtsoppa och prutta - allt tillsammans med massor med andra vuxendagis! I år åker vi till Eskilstuna, som inte alls ligger lika lååångt bort som Hallsberg, där vi var förra året.
Fröknar som åker med på resan kommer vara jag, CG (Carl XVI Gustaf) och GH (Ghana Airways). Fram tills att vi åker kommer vi även vara UK. Att vara UK betyder att vi tittar på er när ni springer, sen säger vi till er om ni är dåliga eller bra. Om ni är bra får ni följa med på hajken och ha roligt. Om ni är dåliga får ni stanna hemma och ha tråkigt.
Här får ni en kom-ihåg-lista som ni kan ta med er hem till mamma:
långkalsonger
joggingoverall
springskor
gummistövlar
galonkläder
pyjamas
gosedjur (eller barbie för Isak)
napp (det kan vara läskigt att sova ensam)
Åh vad kul det ska bli!
/Dagisfröken Kari
Springtävling
Anders med nummer 69 och Petr med nummer 71.
Prispallen efter tävlingen (men det spelar ingen roll vem som vinner bara man har roligt och shortsen är uppdragna tillräckligt högt).
Båda pojkarna somnade fort på vilostunden efter springtävlingen. Här är det Anders som sover.
Rörelsestund
Starten har gått! Pojkarna springer så fort de kan!
Anders (i jobbkläder) på sitt riktiga jobb.
Anders på promenad en regnig dag för länge sedan.
Hemma bäst
Musik
- Jag spelade med i ett band som heter "Gipsy Kings" och det betyder "Sallad" på engelska, säger min kompis. Vi spelade zigenarmusik, det tycker jag jättemycket om! Här finns en bild på oss:
Skriv en kommentar till mig om du tycker om vår musik! Då blir jag glad!
Nostalgi
Innan ni började på vuxendagiset så har ni alla gjort olika saker. Anders reste runt hela Europa med sin zigenarfamilj, Isak har bott i de djupaste småländska skogarna (det är därför han är lite annorlunda än alla andra) och Pål - ja, han har alltid varit Pål.
Men just idag vill Jens berätta om vad han gjorde innan han började hos oss på vuxendagiset. Varsågod Jens!
- När jag var mindre tyckte jag om att spela korgboll. Det är jätteroligt och jag hade superduperbra kompisar där med. Här är en bild på mitt lag, det är jag som är i mitten! Kul va!
Fyra av de andra pojkarna i laget valde senare en annan fritidsaktivitet.
Jens och hans lag. Jens nyligen (inte riktigt lika bajsnödig, men med nästan samma frisyr).
Svarte Man 19 mars
En rolig lek som alla får vara med på.
Vi samlas vid grinden på Gröndal klockan 9.00.
(Klockan är 9.00 när den stora visaren står på 12 och den lilla på 9, fråga en fröken om ni inte kan klockan än.)
Sen leker vi lekar som Svarte Man, Under hökens vida vingar och kull, innan vi avslutar dagen med Skeppsbrott, Isaks favoritlek. Att leka lekar gör att vi kommer lära känna varandra bättre - och då blir det roligare att gå till dagis varje morgon!
Glöm inte matsäck och något att dricka, om ni har en snäll mamma kan säkert hon hjälpa er på morgonen.
/Dagisfröken Kari
Dagiset på västkusten
Några av pojkarna var på resa till Halland förra helgen. Halland ligger på västkusten, lååångt från Södertälje, fast inte riktigt så långt bort som Kina ligger. Pojkarna hade jätteroligt i skogen! De sprang varsin bana efter varandra så det blev som en stafett. De hittade alla kontrollerna! I orientering tävlar man bara mot sig själv och det är för att ingen ska bli ledsen. Smart va? Hittar man alla kontroller så vinner man och det gjorde de!
Dagisfröken Kari gjorde också ett bildkollage från resan. Titta hur glada de är! På bilden längst upp till vänster har Isak grävt fram något som han vill visa för de andra.
